Flyttkaos och stickspår

Äntligen så var jag då tillbaka i Stockholm för lite drygt två veckor sedan, men jag hade förträngt det där med att flytta in i en ny lägenhet. Kaoset var ett faktum när flyttlasset kom, och återigen drabbades jag av handarbetstorka. Men nu har det mesta fått sin plats på mina 21 kvadrat, skolan började äntligen förra veckan och jag har fortsatt lite på min sommarmastodont, tröjstickningen inspirerad av en spedetröja. I kväll tog nystan nummer två slut, och jag bestämde mig för att sticka något annat ett tag. Så här långt har jag kommit hittills, det är ryggen som syns på bilden.

Dessutom passade jag på att ta en bild av min nya handarbetshörna, Den största fördelen är att ingen kan kolla över axeln på mig nu när jag bor på sjätte våningen.

Snart hoppas jag även på att få lära mig den ädla konsten att väva flossa och rya, det första projektet på skolan är matttekniker, ett projekt jag sett framemot länge nu.

Stockholm

På busstationen i Hammarstrand.

Så var jag äntligen installerad i Stockholm. Ny stad, ny skola, nya kurskamrater, nya  studieuppgifter, nya muséer att besöka, nytt hem, nytt trådlöst modem (med en tre meter lång sladd kopplad I DATORN), nytt ALLTIHOP!!! Det är första gången som jag bor riktigt själv, i Ume hade jag ändå Nikki som höll mig sällskap.
Resan ner till Stockholm var ett äventyr i sig. Sammanlagt hade jag två väskor på hjul som var hanterbara, en supermegajättestor hockeytrunk på hjul som säkert vägde lika mycket som mig, en vandringsryggsäck samt min kånken och en tygkasse. Hur vi klarade det på buss, genom Sundsvall till fots, på tåget, genom alla våningar i tunnelbanan, på tunnelbanan i rusning (där är det kanske alltid rusning?) till Kista, för att nästa dag åka tunnelbanan från Kista till Centralen, upp genom alla våningar i tunnelbanan, till pendeltåget och på pendeltåget till Skogås, det är en gåta. Jag gör helst inte om det. Särskilt trött är jag på att bära och släpa, det har jag gjort varje dag, på ett eller annat sätt, från onsdag förra veckan till tisdag den här veckan.
Att installera sig i lägenheten gick väldigt fort, för så mycket saker hade jag inte med mig egentligen. Men jag kan avslöja att de flesta av väskorna innehöll garn. Konstigt... Jag kan också berätta att det inte har blivit så väsrt mycket handarbete under de här dagarna. Det känns.
Att börja HV har också varit lite av ett äventyr, jag har blivit tvungen att lära mig att åka både pendeltåg och spårvagn, inget av det hade jag provat för en vecka sen. Sen har det varit den vanliga nervositeten, den som handlar om lärare, skoluppgifter, studiemedel och studiekamrater. Det första vävprojektet har vi fått, med den upphetsande titeln Svart/Vitt. Kankse inte drömprojektet för en färgknarkare som jag, men det kan väll också vara nyttigt.
Jag har dessutom sett till att börja utforska de mest centrala delarna runt Sergels torg också. och två muséer har jag hunnit besöka, Medeltidsmuséet och Skansen. Men jag har fått så mycket intryck redan, så jätte mycket har jag inte kunnat ta in av det.
I morgon ska jag med resten av skolan bege mig till Rosendals trädgård, där vi ska ha temadag.

1 dag kvar!

Äntligen, äntligen, ÄNTLIGEN är det bara en dag kvar tills jag lämnar mitt älskade Ume. Jaja, jag älskar faktiskt Ume, även om stan numera inte är lika spännande och stor som den var för två år sen då jag flyttade hit. Och Börje saknar jag redan, han är nog det jag kommer att känna att jag glömde kvar. Hoppas att det blir vi två i Stockholm nästa år.
Att det dessutom är en hantverkare som flyttar, går det nog inte att ta miste på. Medan alla mina kläder får plats i en halv stor ryggsäck, fyller jag med lätthet en hel hockeytrunk med garn, tyg och redskap. Jag kan riktigt höra hur hela min omgivning suckar: "Guuud vad mycket saker du har...."

2 dagar kvar...

Kan det inte bli onsdag någon gång?! Jag håller på att bli galen, för nu vill jag härifrån. Nu på en gång. Givetvis inte från Börje, men från allt annat. Jag älskar ju att studera, och jag har dessutom privilegiet att ha kommit in där jag vill.

Medan jag väntar på min stundande avresa, kommer jag att arbeta två dagar till och sticka när jag får tid. Under sommarens gång har jag stickat på en swagger i ett underbart norskt garn som heter Hifa 2, i en rostorangeröd färg som fått många att tro att det varit handfärgat.

Dessutom har Börjes kängskor blivit färdiga! Och de blev inte för små. Sen blev dom av naturliga orsaker snyggare än mina egna, vilket fått mig att överväga om jag inte ska forma om de som jag sydde åt mig själv. Börjes blev ju så mycket snyggare. Färdiga blev de, och innan han for till Norge, vilket är huvudsaken.

Nedräkningen: 3 dagar kvar

Den officiella nedräkningen har börjat, och jag har inte packat färdigt. Jag började med det enklaste, garner och redskap och sånt. Men nu har jag börjat komma till kläder, och jag har insett att jag trost allt inte äger så mycket kläder. Det blir egentligen inte mycket att packa. Dessutom vill jag helst sticka.
Jag har börjat bli otålig också, jag vill iväg NU! Jag har egentligen redan gett mig av i tankarna, och därför blir jag så irriterad över att jag vaknar upp varje morgon och inser att jag är kvar här. Men jag kommer att sakna Börje, och att vi inte kan gå på muséer och slöjda tillsammans. Vem ska jag nu ha som bollplank?

Mitt sommarjobb...

... är en stickning! Kan tyckas lite konstigt att sticka mitt i sommarvärmen, men under vintern blir det inget färdigt i tid.
En god nyhet i alla fall: Jag har nästan fixat ett andrahandskontrakt i Stockholm! Det är underbart, en sak mindre att oroa sig för. Så, nästa sak att oroa sig för: Vem ska köra mig och mitt flyttlass till The Capital of Sweden?
Jaja, det är ju hela två månader kvar (SKIT!) till skolstarten, och tills dess ska jag dessutom lista ut vilken blankett jag ska fylla i från CSN också. Lätt (nej). Fast mest av allt ser jag framemot det, att flytta till Stockholm och gå på HV skola. Och ha ett oändligt antal muséer att besöka...

"Vad var det jag sa?!"

Meningen som jag har som rubrik på dagens inlägg har jag hört några gånger de senaste två dagarna. Av rätt bra anledningar kanske, för...... JAG KOM IN PÅ HV!!! Just nu kan det kanske inte bli så mycket bättre, det skulle vara om jag fick någonstans att bo i Stockholm då. Om någon har tips får de gärna höra av sig.

HV-skola

I onsdags fick jag äntligen det besked som jag knappt vågat hoppas på: Jag ska på interju på HV-skola! Jag är så lycklig som man ni kan bli, fast det är klart att jag är lite nervös eftersom jag så gärna vill komma in. Jag åker i morgon, och får sova hos min morfar. Jag ser det som en bonus att även få tillfälle att träffa honom och hans fru med, det blir inte så överdrivet ofta. Jag hoppas i alla fall att jag kommer in i slutänden, men jag är glad över att ha kommit så här långt.

Fortsatt ansökningsångest

Givetvis, vad annars? Idag var jag och Börje in till Umeå igen, denna gång skulle lämplig karton till montering av arbetsprover inhandlas. En enda affär, Bokia, hade tillräckligt stadig kartong till ändamålet, men sen kom nästa val, det svåraste: Färgval. Jag använder mycket färg när jag hantverkar, och då gäller det att passa sig lite när man väljer så att det inte ser ut som ett smaklöst fyrverkeri. Men efter en fika lyckades jag tillslut komma fram till att offwhite nog var lämpligast, och när jag betalade kartongen kändes det ganska bra. Sen lyckades jag fynda lite trevliga filmer, vilket ju inte är varje dag. Även om jag faktiskt uppskattar annat än sånt som har med textil att göra, blir det lätt att jag inte bryr mig om det när jag har en massa fina garner eller tyger att välja på. Sen är jag lite kräsen vad gäller film, och det spelar också in lite. Därför hoppas jag nu på en trevlig filmkväll med min börje innan jag åker hem till Hantverkshimmelen på söndag.

Ansökningsångest

Just för tillfället håller jag på med något som skulle kunna ge vem såm helst illamående, ångest och kallsvettningar: Jag ska ansöka till en skola och behöver skriva ett personligt brev. Ärligt talat så tycker jag att det suger och att det är jättedåligt. Jag får helt enkelt sova på saken igen. Tur att det finns broderier som rensar huvudet emellanåt,