tisdag 29 september 2009

Tygtrubbel

Beslutsångest!!! Nu MÅSTE jag börja hitta de tyger jag ska ha i min kollektion, och jag hade som plan att beställa tyger på internet i helgen. Detta hann ju inte tidsoptimist Kamfjord med så klart. I alla fall, jag har hittat lite tyger på Ohlssons idag som jag möjligtvis kan ha användning av. Kanske. Det kan ju ta en del tid att få tyger från internet och dessutom vet man ju inte alltid hur dessa ser ut. Därför känns det säkrare att ta tyger som finns i stan även om utbudet inte består av vadmal från Harrys arbetskläder och engelskt kläde.

tisdag 22 september 2009

Datatrubbel

En av mina största stressfaktorer just nu handlar om datorer. Dels för att min egna dator inte har Word, och därför har jag ingen möjlighet att göra skriftliga uppgifter hemma. Dels för att universitetet inte låter mig logga in på deras datorer och använda internet, och varför är för mig en gåta. Dessutom hade vi mösterkonstruktion på dator idag. Lektionen började kl. 9 och vi blev inloggade kl 10:30. Jag kan ju avslöja att jag inte var någon stjärna på att konstruera mönster på dator, hädanefter föredrar jag att göra det i verkligenheten, där det är lite mer överskådligt.

fredag 18 september 2009

Opera, blussömnad och stress

Denna vecka har varit en jobbig vecka på universitetet. Ända sen i måndags har jag tänkt att idag är en bra dag för att sy blus, men nähä, då var det ju ett seminarium här och en föreläsning där, vilket tillslut resulterade i att jag klippte ut blusen i förrgår, sydde den igår och gjorde den färdig idag. Igår var jag dessutom på universitetet från tjugo i sju på morgonen till tjugo i tio på kvällen, så idag var en tung dag att försöka ta sig igenom.

I tisdags fick vi däremot göra något mindre jobbigt, nämligen kolla in klädförrådet på Norrlandsoperan. Hade jag fått bestämma själv hade jag varit kvar där än. Helhäftiga grejer gjorda för olika föreställningar, bland annat en jacka med tillhörande skor dekorerade med tillplattade skedar på, som tilltalade mig lite extra av någon anledning.

I helgen ska jag och Börje vara hemma hos mig, förhoppningsvis med en hel del kardning som resultat.

söndag 13 september 2009

Invigningen

Jag ska nog ta och berätta bakgrunden till det här. Saken är den, att när jag och Börje gick på Bäckedals fhsk i Sveg, fann vi inte bara varandra, utan vi fann även en näverkåta som är i skolans ägo. Där sov vi i långa perioder, oavsett om det var skoldag, djupsnö, rävar eller minusgrader. Vi stortrivdes där helt enkelt,och när vi skulle sluta på MNT förra våren, hände detta:
M: Åh, vad det skulle vara roligt att ha en egen kåta...
B: JA! Vi gör en egen kåta!
Det var så det började, och det var precis då det började.


Börje gör i ordning eldtaden.

 Igår kväll var det äntligen dags. Dags för att äntligen inviga kåtan som vi arbetat på sen dess. Vi hade egentligen tänkt att göra upp eld med flinta, fnöske och eldstål på äkta MNT-manér, men fuktigt tändämne gjorde det lite svårt för oss varför vi till slut fick ta till tändstickorna. En eld fick vi upp i alla fall, och efter en stund började Börjes familj att droppa in. Vi firade att kåtan blivit klar genom att koka rött te (som smakade kaffe), också bjöd vi på munkar som jag stekte i munkjärn över elden, torkat kött som Börje gjort själv, och på mörk choklad med smak av ingefära.


Munkjärnet. Mitt munkjärn är av en mindre modell.

 Vi satt och hade det trevligt en bit in på kvällen, och förundrade oss över att det varken var särskilt rökigt eller kallt i våran kåta, precis som i näverkåtan när vi eldat där. Vid 22- tiden bestämde vi oss för att det var dags att gå och lägga sig, och det gjorde vi också. Jag och Börje sov i kåtan i natt, dock så var det inte första gången någonsin så att säga, men första gången sen den blev färdig. Vi har provat att sova i den två gånger förut. Första gången var förra hösten, och det var innan vi hade beställt tyg, så vi hade en presenning. Detta vill jag inte rekommendera, eftersom en presenning smäller väldigt hårt när det blåser. Sen provade vi kåtan en gång i somras, med riktig duk men ingen riktig dörr. Då fick vi lägga halvorna omlott istället.



När vi satte upp kåtan igår eftermiddag.

 Men inatt var första gången sedan kåtan blev komplett, med dörr, ris och eldstad. Morgonen började vi med att koka kaffe åt Börje, och steka lite munkar till första frukost. Riktig hälsofrukost med andra ord.


Munkarna vi gjorde i morse.



Färdiga munkar på ett provisoriskt "fat".

Med all säkerhet blir det fler nätter i våran kåta. Den utklassar alla andra sorters tält, eftersom den kan användas som bostad och det bildas inte kondens efter en natt. Nu borde man bara ha ett ylleunderställ och en ordentlig sovsäck innan det blir vinter.

lördag 12 september 2009

O(tyg)lat infall

I går när jag åkte ut till Vännäsby för att tillbringa ännu en helg med Börje och hans familj insåg jag att det var en dum idé. Inte för att dom skulle vara hemska eller så (för det är dom verkligen inte), utan för att jag innan helgen var slut var tvungen att hitta ett tyg som kunde bli en blusaktig grunka av något slag. Detta eftersom jag innan fredag ska ha sytt denna blus, och eftersom jag inte har tvättid förren på torsdag.
Så imorse vaknade jag med ett ryck och insåg att jag barar hade ett val: Jag var tvungen att åka in till Umeå, med eller utan Börje, och hitta ett tyg som motsvarade ett blustyg. Tack och lov behövde jag inte åka utan Börje, honom behövde jag hela dagen faktiskt, både som stöd i livet, smakråd, tygrullelangare och taperivare. Vi hann dessutom inte äta frukost, så efter att ha gått runt på tre tygaffärer, varit upp på universitetet för att hämta mönster, samt sprungit efter en buss som vi ändå inte hann med, var jag på väg att svimma. Då kunde han vara stöttepelare också, och den som beslöt att vi skulle äta lunch. Så efter att ha kommit ner på stan och besökt en av tygbutikerna igen, så hamnade vi på Schmäck. Efter det att vi ätit hade jag äntligen bestämt mig. Och innan jag gjorde det såg det ut så här på vårt fikabord:

 
Slutligen bestämde jag mig för det tredje tyget nerifrån, det tyckte jag påminde om folkdräktstyger vilket är en av mina inspirationskällor till min kommande kollektion. Vi köpte tyget på Ohlssons tyg, köpte te och kaffe , samt stötte ihop med Ann-Sofie, och begav oss sedanmot Vännäsby. Där blev det tvätt av tyget, som nu hänger på tork.
 
 
I morgon rapporterar jag inifrån kåtan, som nu är både invigd och klar. I natt ska vi äntligen sova i den, inte för första gången, men första gången som färdig.

fredag 11 september 2009

Ett nytt liv

Just vad jag har sysslat med på universitetet i veckan. Utifrån min förra toille på ett liv, har jag gjort något som på fackspråk kallas för blusgrund, och utifrån denna blusgrund har jag gjort något i stil med en blus/skjorta/tunikaaktig sak. Det enda jag vet om tygvalet är att det ska vara ett vävt och stumt tyg, och det är väll antagligast något i lin eller bomull. Syntetmaterial ligger inte för mig, därför har jag inte så många alternativ. Ylle finns ju givetvis, men känsliga som vi homo sapiens (borträknat Börje) är så vill man ju ha något lite lenare. Det vill säga om det inte är riktigt fint ylletyyg då såklart, men det lär man ju inte ha råd med. Färgval lär väll bli nåt rött som vanligt när jag väljer färg på saker jag gör själv.
Det bör nog nämnas att dockan på bilden och jag inte har samma mått. Jag är en aning frodigare än den huvudlösa damen.

måndag 7 september 2009

Bomullen blommar!

Saken är den, att jag har bett om att aldrig få kläder i julklapp igen. Anledningen är att jag vill ha lite kontroll över innehållet i min garderob, så att den inte blir överfylld av sånt som jag inte vill ha eller använda. Därför kom min minst sagt fyndiga mamma på att hon skulle ge mig råmaterial till kläder istället.
Och det gjorde hon verkligen. Jag fick en påse med bomullsfrön.
Experimentell som jag är så ville jag såklart prova lyckan som bomullsodlare, så jag och Börje var iväg till COOP Forum i Umeå och köpte fem stora lerkrukor och kilovis med jord att plantera dessa frön i. Alla fem frön som vi satte grodde, vilket jag tyckte var ett mirakel i sig, och jag har väntat ivrigt hela sommaren. Plantorna har växt, men inget annat har hänt. Bortsett från att en av plantorna fick löss, och numera är den nästan lika svart som den är grön.
Men så igår, efter en helg i Vännäsby, så kom jag hem till min lägenhet med hela Börjes fikasugna familj. Plötsligt påpekar Börjes mamma att bomullen blommade, och jag insåg att det hade inträffat ett mirakel.
Av detta kan vi lära oss att man inte behöver vara bosatt på varmare breddgrader än Umeå för att lyckas med att få en bomullsplanta att blomma.

På universitetet har det varit ett seminarium om designprocessen, och jag har gjort nödvändiga ändringar på mitt liv *ordvitsvarning*. Dessutom ska jag snart börja sy ett liv, en blus eller liknande. Det gäller bara att komma i rätt stämning och hitta inspiration för det. Och gärna vill jag att livet ska ingå i en senare kollektion, som jag också lite smått ska börja leta inspiration efter.

söndag 6 september 2009

Avslutade (eller nästan avslutade) projekt



På begäran från Börjes mamma ska jag publicera dess vantar på min blogg. Anledningen är den, att förra vintern när jag var arbetslös, hade jag en period då jag nästan bara stickade. Och i slutet av denna period, önskade sig Börjes mamma ett par vantar. Det skulle vara det klassiska mönstret solhjulet på dom, och dom skulle stickas i blått och rosa växtfärgat garn som hon hade i sina gömmor. Det skulle vara en kiltumme också och det var viktigt att dom inte var för stora. Grejen är den att ganska precis efter att Börjes mamma kom med sin beställning, började min period av stickning att gå över en aning eftersom jag började ett sommarjobb. Därför har dessa vantar inte blivit färdiga förren förra helgen. Här är dom iallafall, lagom till nästa vinter.

 
Och dessa röda knästrumpor är till mig själv. Egentligen har dom varit fördigstickade ganska länge, med av en outgrundlig anledning har jag varken fäst eller klippt några trådar. Härom veckan gjorde jag äntligen slag i saken och klippte och fäste dessa trådar, lagom tills jag tog fram mina näbbkängor igen.
Sen har jag och Börje nästan rott Projekt Bågstångskåta i hamn. Igår lagade vi några hål som vi orsakat med hjälp av en sprättkniv, samt att vi sprättade loss några remmar som vi tyckte hade hamnat fel. Dessa remmar ska sys fast igen, förhoppningsvis på ett mer finurligt ställe än tidigare. Vi hade långt gågna planer på att prova att sova i kåtan förra natten, men när vi hade satt upp den insåg vi att det låg en massa gräs halvvägs in i någon form av förruttnelseprocess, på platsen som ni kan se på bilden. Till saken hör att Börje är allergisk mot sådant, därför lät vi bli i att sova utomhus. Men snart är det dags att inviga i alla fall.
Sen var det ju även dags att skörda linlandet. Vi hade gjort det stor misstaget att gödsla vårt linland, så dom längsta stråna var i midjehöjd med mig.
När man skördar lin, säger man att man "rycker" det, och det är precis vad jag och Börje gör här. Då tar man tag i en handfull stjälkar och drar upp dessa med rötterna, ganska nära marken.
Sedan knyter man linet i kärvar. Vi använde någon slags syntetlina, men man kan ju använda något annat med.
Allt som allt fick jag ut fyra hela kärvar, samt två mindre av mitt linland. I slutänden blir det inte mycket lin att spinna av. 
Har man ingen trästång i taket eller liknande, får man använda en gammal hammockställning i stället. Här se man ganska tydligt hur mycket lin vi fick ut av landet. Till vänster är det en stor och en liten kärve av Elise spånadslin. Resten är frön jag fick efter att ha gått Textilåret på Bäckedal fhsk.

fredag 4 september 2009

Toileprovningen

Idag hade vi provning av toile, och jag var livrädd. Rädd för att jag skulle ha gjort ryggen för bred, rädd för att ha gjort ärmarna för smala, rädd för att ha höjt eller sänkt bysthöjden för mycket eller för lite, osv. Med andra ord, jag är rädd för att göra allting fel. Och ännu räddare för att få en tillsägelse om det.
Givetvis, invänder pedagoger, lär man sig av sina fel. Men lätt att få in det i sin lilla hjärna!

Okej, toileprovningen gick, trots mina farhågor, ganska bra ändå. Ingen sa att jag gjort fel. Mamma, du hade rätt IGEN!
Det som hände var att vi blev indelade i grupper om tre eller fyra personer. Vi fick turas om att prova vår personliga toile, varpå dom övriga fick stå runt en och dra, nåla och konferera om vilka åtgärder som borde vidtas för att få en så perfekt och veckfri toile som möjligt. Att sy haute couture är ett evigt veckjageri. Det var allt, egentligen. Och det var ett väldigt behagligt sätt att prova toile på, och kanske en av dom första gångerna som jag klarat av ett grupparbete.


Min toile framifrån. Det här är efter provningen.

Min toile bakifrån.


Efter lunch hade vi modellteckning, då vi i grupper fick utföra olika övningar. Jag tyckte att allt jag ritade var kladd. Jag var hela tiden övertygad om att det jag gjorde skulle betygsättas inför alla mina kurskamrater vid lektionens slut. Tack och lov blev det inte så, i stället lades alla teckningar ut på ett bord och vi fick välja ut den vi tyckte bäst om och berätta varför. Jag kanske skulle ta och göra något åt den där Prestations-Maria, som förpestar min tillvaro med skyhöga krav och dåligt självförtroende.

Men det får bli en annan dag. Just för tillfället befinner jag mig i Vännäsby, där jag har min pojkvän och mitt linland. Och denna gång är det delvis för linlandet som jag är här. Nattfrosten är på väg nu när det börjar bli höst, och innan den första nattfrosten måste linet ryckas. Tillsammans med min Börje har jag kommit fram till att denna linryckning måste ske imorgon om jag ska ha någon chans att få vara med om den. Därför kommer linlandet att vara prio ett på min lista imorgon.

torsdag 3 september 2009

Universitetet

I måndags hade jag en riktigt bra dag. Grejen är den, att i måndags inte borde ha varit en bra dag eftersom den började på Arbetsförmedlingen, jag var nämligen arbetslös då. Men där träffade jag min väninna Ann-Sofie som jag lärt känna genom stickkaféerna här i Umeå,vi gick hem till henne, pysslade åt lunch, drack te och pratade. Sen hade jag en körlektion som gick hur bra som helst (nästan iallafall).

Sen skulle jag åter gå till Arbetsförmedlingen för att åter skriva in mig som arbetssökande efter en sommar med jobb. Men jag hann bara skriva in mig, sätta mig vid en dator, maila min arbetsförmedlare om att jag var tillbaka och resa mig upp innan mobilen ringde. Det var Umeå Universitet som ringde och berättade att jag kommit in på Kläddesign- från idé till uttryck! Jag blev så lycklig att jag inte hade en aning om vad jag skulle göra. Det betyder att jag får göra något som är roligt, samtidigt som jag slipper vara arbetslös. Hela terminen, eftersom jag ska gå en annan kurs sen.

Under dom här dagarna har jag hunnit med en och annan föreläsning, skissövningar, mönsterkonstruktion och toilesömnad. Och det bästa är att jag får vara kvar på skolan så mycket jag vill efter lektionsslut! En textilares våta dröm...
Dessutom har vi varit på studiebesök hos Birgitta Bjurström, designer som är verksam i Umeå. En otroligt inspirerande och genomtrevlig person.

I morgon blir det åter en dag på universitetet med toileprovning, och sen åker jag vidare till Vännäsby för att sy vidare på kåtan.