Gesällbrev

Mitt gesällprov och examensarbete, "Båtarna".

I våras var det tillslut dags för examensarbete och för mig var det även dags att avlägga gesällprov. Jag valde att inte blogga om det, det var en tung och jobbig period, med mycket stress och prestationsångest. Hela sommaren har förflutit med en lyckad examensutställning på Almgrens sidenväveri och jag har valt att inte tänka så mycket på det här. Men för tre dagar sedan fick jag beskedet: jag kommer att få gesällbrev i broderiyrket med inriktning mot konstbroderi och en liten silvermedalj.

Modifikation

Äntligen kan jag förklara ännu ett verk färdigt och i god tid innan öppet hus dessutom. Tanken är att min klass ska ställa ut just det här projektet, och inlämningen börjar i övermorgon. Jag känner mig riktigt nöjd tidsmässigt. Eftersom jag tycker om att hitta på namn till allt som jag gör, så har jag även gjort så med denna. Modifikation heter den, eftersom det är precis vad jag har gjort, det vill säga modifierat det som inspirerat mig, trumpetmossa, spindelväv och kottar.

Färdighetsljuset i UFO-tunneln

Mina drömmars fågel.

Nu var det över två månader sedan som jag gjorde färdigt det här projektet, men detta gjorde jag min galning när jag hade som mest att göra och inte hann berätta om det. Det handlar om mitt individuella projekt från i höstas, då alla i klassen fick välja själv vilket projekt som man ville ägna sig åt. Under redovisningen fick jag visa upp ett knappt halvfärdigt resultat, eftersom jag har en lång startsträcka varje gång som jag ska påbörja ett projekt. Så medan jag väntar på att få slutföra min kvadratmeter, tröstar jag mig med att jag lyckats med att slutföra någonting alls det här läsåret.

Detalj från sidan.

En dikt inspirerad av broderiet.

Nåldynan i molateknik.

Annars forsätter jag med min nåldyna i molateknik. När jag sytt fast de här två bitarna med varandra, kommer jag att ge mig ut på jakt efter sand, alternativt fint sågspån, till fyllning åt min nåldyna.

För mycket att göra

Skolan började, och äntligen skulle jag få tid för handarbete! Dessvärre har jag haft lite för mycket av dessa måste-bli-klar-i-tidprojekt, och för tillfället är jag mest bara trött.

Ett av dessa projekt är Business Boudoir, projektet där elever från min skola blev inbjudna att av kostymer tillverka kuddfodral. En av utgångfunderingarna handlade om att kostymer och kostymskrädderi tradtionellt är något manligt, men trots det anses sömnad och textil anses alltjämt vara kvinnligt, och vad händer om man blandar dessa uttryck? Jag nappade genast, och började fundera på kostymer. Allt jag såg framför mig var grått, svart, grafiskt och stramt. Inte min grej precis.

Löjtnantshjärtan.

Men så började jag fundera på vad som faktiskt ansågs manligt, för inte så länge sedan. Förr var det ju manligt med färgglatt och grannlåt, och där hittade jag min ingång i temat. Och alla kostymer är väll inte svarta, eller? Hur som helst så hittade jag en grönblå yllekavaj, med ett fantastiskt vackert tyg på Slumpen i Umeå. Dessutom, vid samma tillfälle, hittade jag den fulaste slipsen med en ruta med hästar i en blommig hage. Och hästar, det ansågs ju vara en manlig statussymbol, det var mannens arbetskamrat. Kom en fotograf för att fotografera husets folk, hände det att hästen fick vara med på bilden. Idag förknippar vi oftast hästar med "hästtjejer", det är inte ofta jag får höra talas om "hästkillar" i alla fall. Mycket av det som vi idag anser som kvinnligt, som färg, grannlåt och hästar har ju från början varit manligt, och efter att ha hittat slipsen hade jag min idé nästan klar. Jag klippte ut alla hästhagar från slipsen, och använde som applikationer, och när jag sedan ville brodera mer runtomkring, utgick jag från löjtnantshjärtan, som jag på något sätt tycker ser lite manlig ut. Eftersom den egentligen är rosa (förövrigt ansedd som en manlig färg en gång i tiden), så ville jag ha färger som jag själv tycker om, och tillslut hade jag fått det önskade utseendet på mina löjtnantshjärtan.

Slipsar som jag strimlat.

Duskor in progress.

Jag ville få in mer grannlåt, och då passade det bra med duskor, givetvis gjorda av strimlade slipsar, i både siden och polyester. När jag skulle hitta på en stängningsanordning, återanvände jag knapparna från kavajen. Att jag inte fick med så många detaljbilder beror helt enkelt på tidsbristen.

På ett diskret vis har jag lyckats med att signera mitt verk.

Med färdiga proportioner.

Ett annat projekt som jag egentligen borde startat med för längesen vid det här laget är Individuella projektet, där vi alltså får göra vad vi vill. Jag har valt att lära mig intarsia, skarvsöm och underläggssöm, samt lära mig montera runda kuddar. Skissarbetet har för min del hållit på i två veckor nu, och det börjar bli lite tight om tid för att bli klar med en produkt, så vi får väll se vart det slutar. Idag har jag nog ändå varit med om ett genombrott i skissarbetet, och nu har jag nästan bestämt mig för hur det kommer att se ut. Mitt upp i alltihopa kom jag tillsammans med min formlärare på att mittpartiet skulle förstoras, vilket jag fick göra med hjälp av skolans kopiator. I morgon ska jag träffa min handledare i projektet, så jag har vissa förhoppningar om att få sätta igång med arbetet innan veckan är slut.

Indigoblå...

...eller mörkröd.

Final

Fågelbo.

I torsdags synkade jag med tidsplanen och blev helt färdig med broderiet. Inte så tokigt, jag var lite orolig för en vecka sedan. Men nu är fodret på plats och hänganordningen med, så då är den färdig. Det enda som inte är färdigt är min rapport om projektet, men det händer väll innan veckan är slut. Just nu är jag för trött för att veta om jag är nöjd eller inte, faktum är att jag mest är trött och jävligt sugen på att brodera samtidigt. Ingen bra kombo.
Men så snart skolan är över väntar nya projekt, snart startar jag med lite formgivning inför min frivilliga sommaruppgift, samt en annan idé jag gått omkring med ett tag, båda broderirelaterade, och jag är rätt så pepp inför båda mina kommande projekt. Inget måste, bara roligt.

Fodret förbereds.

Fodret har nålats fast på baksidan.

För att sy fast fodret har jag använt en böjd nål och sytt med smygsöm.

Fastsytt foder.

Hänganordningen är två öglekrokar med en dubbel ståltråd.

Jag är fri!

Idag var äntligen den stora dagen här, då jag och mina kamrater på HV fick lämna ifrån oss våra mattor som ska ställas ut på Nordiska museet i sommar. Jätteroligt, men det är exakt som med lövet, så himla skönt att bli av med. Nu känner jag att jag till fullo kan ägna mig åt nästa vävprojekt i stället, bildväv. Och givetvis ska jag tillbringa ännu mera kvalitétstid med min lapptäcksmastodont. Kanske när jag får tillbaka mattan i oktober, att jag kan börja tycka om den.

Luften gick ur mig en aning

Att lämna ifrån mig lövet var en lättnad, jag började alldeles för sent (10 jan), och dessutom hade jag ju skolan som skulle skötas klanderfritt samtidigt. Inte helt lätt, och dessutom som bäddat för stress. Lövet blev i alla fall färdigt i tid, och inlämnat i tid, men efter det har luften gått ur mig lite. Lapptäcksmastodonten och jag har tillbringat lite kvalitétstid tillsammans, och i morgon avslutar jag senaste vävprojektet på skolan, bestående av provlappar igen. Det är inte min favoritsysselsättning, det här provlapperiet, men förmodligen kommer jag att tacka min vävlärare för dem när jag slutar på HV.

Avslutningsvis, bilder på det färdiga lövet! AspAsk fick det heta, det finns en innebörd för mig, men det är upp till var och en att göra sin tolkning.

Första sidan på lövet...

...och andra sidan.

Och jag som trodde att jag avskydde lapptäcken...

Romber till lapptäcke.

Hela kvällen har jag pysslat med att klippa tyger till romber och sytt dessa lappar runt mallar i papp. Hade någon sagt till mig för ett år sen att jag skulle göra detta och tycka om det hade jag troligtvis skrattat, jag sydde ett för mig väldigt stort lapptäcken när jag gick i ettan på gymnasiet, och efter det bestämde jag mig för att det där med lapptäcken inte var min grej. Dels var allting som jag fick se i lapptäcksväg så kitschigt, tygerna var kitschiga och alla mönstren var kitschiga, och i värsta fall var lapptäcken som presenterades för mig även dekorerade med kitschiga applikationer eller broderier i form av kantiga, avlånga hjärtan. Och mitt egna lapptäcke var inte så mycket bättre det, trots att det nu kanske inte är lika kitschigt som mycket annat.
Men så i somras flyttade Börjes morföräldrar, och den stora utrensningen som följde resulterade i att jag blev ägare till Börjes mormors hexagonmallar till lapptäcken. Faktum är det gjorde mig intresserad, och jag började fundera på allvar om det där med lapptäcken inte var ganska roligt i alla fall. Och sen när jag återvände till HV hittade jag i skolans bibliotek en bok om gamla svenska lapptäcken, betydligt mer rustika och vackra än det jag fått se tidigare. Ett lapptäcke kombinerat med romber och hexagoner, fick mig att fatta beslutet att ge det där med lapptäckssömnad en ny chans, och än så länge ber jag intensivt till lapptäcksgudinnorna, så att mitt lapptäcke inte ska bli en enda stor orgie av kitsch den också. Jag inser att bilden här ovan inte ger så mycket hopp åt den saken just nu, jag tror att det som behövs är struktur, ordning och enhet. Inte mina tre starkaste sidor.

När alla proverna var färdiga, nålade jag ner alla kanter.

På skolan har vi precis avslutat applikationsprojektet, där vi provat olika tekniker för att sy ridåer. Ett projekt som inte alls motsvarade mina rätt så pessimistiska förväntningar, tvärtom har jag haft en riktigt bra vecka och lärt mig jättemycket!

Kanterna syddes ner med flätsöm.

En av monteringarna som jag provade var sydda kanaler. Här utan redningarna.

Den andra var underredning, eller Liciumredning som den också kallas.

Det enda som skvallrar om stygnen är vecken, får man bort dem är sömmen osynlig.

Färdiga applikationsprover. Ovan från vänster är sammet och ull. Nedan från vänster är lin/bomull och blanka tyger.

Veckan som följer kommer nästan helt och hållet handla om formgivning, eftersom vi på allvar drar i gång med mattprojektet. Vilken teknik jag kommer att välja är än så länge oklart, eftersom jag vill att min formgivning ska välja teknik.

Adjö Stockholm!

Terminen är slut, och sista projektet är för längesedan färdigt och avslutat. Och här är den, min kudde som handlar och kreativ ångest och rädsla för dålig kritik och åsikter.
I morgon kliver jag av bussen i kära lilla Umeå igen, och sedan blir det arbete resten av sommaren. Och givetvis sömnad på mitt fälltäcke, samt spånad av garn till min och Börjes rana.

Färdigt och ofärdigt

Idag blev jag klar med applikationsprojektet, och även om jag insåg att det där med applikation faktiskt var ganska kul, så är kanske inte uttrycket riktigt min grej. Men jag fick i alla fall lära mig att klä kilramar, en montering jag aldrig provat förut.

Och häromdagen hittade jag bygdebroderiet, så det roar jag mig med i kväll innan jag i morgon börjar med sista projektet, enskilt projekt.

Tänk att man kan bli så jävla less!

Jag blev klar med min stickningsväska, men nu är jag riktigt urless på den! Förmodligen för att jag spurtade för att bli färdig, eftersom jag ville göra en snygg och proffsig portfolio med ett helt färdigt projekt. Egentligen var det inte helt nödvändigt att ha den helt färdig, men det är nog helt enkelt så att det är sån jag är.

Portfolion blev jag inte helt nöjd med, men jag fick mersmak och lust att göra en portfolio även över en del av de andra projekten.

Mycket hinner hända när man har mycket att göra

Blått...

Absolut sant, för sen sist har jag hunnit färga ytterliggare två färger, vävt färdigt och påbörjat monteringen. Den här gången gick färgningen till på ett önskvärt sätt, och upp ur dessa bad fick jag en blå och en lila men en del rött i blandat.

...och lila.

En bit nyvävt hålkrus.

Vävningen gick över förväntan och jag provvävde och vävde färdigt under torsdagen, faktiskt den dag jag åkte till Norge för att hälsa på Börje. Väl hemma igen påbörjade jag i går monteringen av stickningsväskan, och här nedan följer händelseförloppet.

Jag började med stommen och skarvade ihop till en tillräckligt stor bit limmad juteväv.

Sedan klädde jag in den i lakansväv.

Efter det sys stickningar för att hålla lakansväven på plats.

En cylinder tar form.

Samma sak görs med botten på väskan, här har jag börjat klä in den i hålkruset.

Sedan har jag sytt i två lager bordsfilt för att jämna till botten.

Därefter sys fodret fast, jag har valt en möbelsatin i mörklila.

Rätsidan.

Och mitt upp i alltihop har jag lyckats slutföra monteringen på mitt yllebroderi i Jämtlandssöm.