Slutvävt!
Egentligen hade jag inte tänkt att tänkt att Den spontana trasmattan skulle få ett så snabbt slut, men så blev det. Vävvansinnet igen, och det var ju så roligt. Efter flossan, som var en aning prestationsångestladdad, så var det riktigt skönt att bara få väva utan krav på att det skulle bli lyckat. Slutet var lite trångt, skälet blir sämre ju kortare varpen blir, men har jag bestämt mig så har jag, för symmetri skulle jag ha. Även om det innebar att mattskytteln inte fick plats, och att jag var tvungen att lirka in hela sista slarvtjällspartiet för hand.
Trasmattan. På ett ställe har jag glömt ett slarvtjäll, eventuellt ska jag lirka in en i efterhand.
Klippt ner gjorde jag såklart också, jag kunde inte motstå. Just nu ligger mina senaste projekt prydligt ihoprullade på vävpallen i väntan på mig. Om inget annat oförutsett händer, kommer hela långa morgondagen att vara vikt åt den ibland inte allt för roliga monteringen.
Och längst in på tygbommen hittade jag igen min flossa.
åååååååååååååååååååååååååå
SvaraRadera