Kreativ panik

När man sitter bland en massa andra duktiga, skapande människor och känner att man måste klämma fram en vacker, rolig, häftig, unik idé som ingen redan gjort och känner att "guuud nu måste jag göra något, annars är jag värdelös på riktigt!" och bara låtsas att man vet vad man ska göra, fast man inte gör det, då har man drabbats av det som jag hädan efter kommer att kalla för "kreativ panik". Det drabbade mig igår när vi hade form inför nästa vävprojekt, som kommer att handla om accessoarer.
Från början, så hade jag redan kommit på en idé någon vecka tillbaka, en stickningsväska, och i princip är jag färdig med det tekniska utseendet (kan man kalla det så?), funktionellt och sånt. Men jag hade inte kommit på vilka färger jag skulle ha, det enda jag hittills har gjort är en klotterartad blyertsskiss, och i ren kreativ panik målade jag en massa papper i olika färger, sen bröt jag ihop och gick hem. Jag vaknade så upp i morse och bestämde mig för att städa istället för att tänka vidare på det, och nu har jag kommit fram till en färgskala. Jag tänkte att det kan vara bra att även ha en färgkarta på en stickningsväska (ännu en funktion!), och därför tänkte jag mig nåt i stil med den här tröjan :

Det är min absoluta älsklingströja, som min mormor stickade åt mig till min 11 års-dag. Sen dess har den hängt med, tyvärr så är den nu så sliten att jag knappt vågar ta den på mig. Men jag minns att jag tyckte att det var så bra att ha en här tröjan, det var som en portabel färgkarta och tröja i ett. Perfekt när man skapar helt enkelt. Nu tror jag inte att det blir i samma ordning och exakt samma färger, i en riktigt färgskala är inte grönt och rött bredvid varandra.

Arbetet med skrytsärken fortskrider medan jag funderar vidare på färgsättningen av min stickningsväska, men kilarna är för korta så det blir ytterliggare arbete innan finalsömmen fållen.