Skräcksenariot antiklimax

Igår bestämde jag mig för att jag skulle skära till kanterna på mitt fälltäcke, det jag har fasat för sen jag satte första stygnet i första fällen. Jag har gått omkring och tänkt att det säkert skulle vara jättesvårt, jag har velat och dragit mig för dom oåterkalliga snitten som skulle krävas för att göra mitt fälltäcke fyrkantigt istället för oformligt.
Så igår bestämde jag mig. Men jag behövde linjaler, så jag gav mig ut på Stockholms sybehörsbutiker, i tron om att jag skulle hitta linjaler någonstans. Det gjorde jag också, men inte i syberhörsbutikerna. Jag skulle helst vilja ha en skräddarvinkel, och en sån hittade jag på Kreatima, men den kostade 455kr. Det var inget alternativ, och i synnerhet inte just nu, och inte ens med rabatt. Jag hittade till slut en duglig vinkelhake och en 60 cm lång, rak linjal på Matton.
Min jakt på linjaler tog mig hela eftermiddagen, men trots det började jag skära lite smått i mitt fälltäcke igår. Jag ledsnade helt enkelt på att vara rädd för mina egna verktyg, och när jag väll skurit första snittet var jag inte rädd längre.
Så nu känner jag att jag äntligen har kommit igång på allvar igen, mitt mål är att sy en söm per dag tills jag sytt färdigt. Vi får väll se hur det blir med den saken, jag har trots allt ett nytt konstsömnadsprojekt som börjar den kommande veckan. Huvudsaken är att det här UFOt blir färdigt innan året tar slut.