Garngalenskap, färgfrenesi och varpvånda

De flesta garner som ska gå åt till projektet.

Under den tisdag och onsdag som passerat denna vecka har projektet i princip pendlat mellan hopp och förtvivlan, inte minst när det handlat om garnerna och färgval. Garnerna har inte minst varit ett problem för många då en av varpgarnerna varit restnoterade, och en massa andra garner måste beställas. Allt detta fick jag veta genom lösryckta meningar från min lärare, så när jag väll kom till den punkt då jag skulle ner till skolans kansli för att vittja skolans garnförråd var jag nästintill illamående. Sen visade det sig att av alla de garner jag behövde, så var det bara ett som saknades, och min varp fanns det tillräckligt av.

Men mina bekymmer började egentligen innan jag kunde bestämma mig för garnerna, för innan det var möjligt var jag tvungen att bestämma mig för hur "pixliga" mina olika ytor skulle vara, grovleken på garnet bestämmer det. och till det skulle jag välja färger. Eller rättare sagt färgrecept, vilket inte var så enkelt som jag hade trott. Det är många effekter att ta hänsyn till, till exempel ville jag ha ganska små skillnader på färgnyanserna i garnerna, medan min lärare propsade på om att stora färgskillnader skulle göra susen. Jag tvivlar fortfarnade.

Varpflätorna.

Idag började i alla fall snacket bli till verkstad, jag övergav färgfunderingarna ett tag och övergick till uppsättning av väven i stället, och det första och värsta momentet i vävningen, nämligen varpningen. Det är inte så att jag våndas av tristess, faktum är att när jag är lugn och skärpt är det ganska trevligt. Det är bara det att jag lätt blir störd, och jag är skiträdd för att något ska gå fel. Denna varpningen klarade jag mig ur utan problem, vilket jag fick bevis för i uppsättningen.

Uppsättningen fortsätter i morgon, och då ska jag förhoppningsvis ha bestämt mig exakt för vilka färger jag ska ha.

Dagens lärdom

Symmetri-skissen som jag ratade.

Inte heller denna dag fick ägnas åt något som liknade garn, mest har jag suttit och väntat på att få prata med min lärare om skissen som jag färglade i går. I början av dagen drog jag mig i alla fall en lärdom, vad gäller arbetsritningar och symmetri. I vanliga fall så försöker jag alltid få allting jag gör så symmetriskt och rakt som möjligt, och så var även tanken med den här mattskissen som jag gjort. Jag har mest bara ritat av lite halvslarvigt eftersom jag vill kunna ändra och flytta om i skissen, utan att behöva lägga ner arbete på något som lätt suddas bort. Det var min tanke att enkelt kunna ändra utan att känna att jag förstör något fint. Däremot har jag inte rättat till något innan jag färglade, så lite skevt och snett är det, vilket märktes sen när jag kalkerade av skissen på ett rutpapper. Jag ville först rätta till allting, och började även göra det på ett annat rutpapper. Men jag märkte efter ett tag att det inte alls blev bra, så jag återgick till rutpapper nummer ett och slutförde arbetsritningen där i stället. Lite finjusteringar fick jag göra, men det blev betydligt bättre. Det var min lärdom idag, att våga överge millimeter-symmetrin ibland.

Min slutliga arbetsritning.

När jag sedan satt och väntade på min lärare, roade jag mig med att göra en annan arbetsritning, nämligen till ett band som ska bli som en bård upptill och nertill på mattan. Jag har en idé att väva ett separat band med text och sedan sy fast på mattan, för att påminna om att min inspirationskälla var band. 

Första arbetsritningen till bandet. Jag måste nog ändra lite på det, på håll ser det nästan ut som ordet  "porr" i stället för "förr"!

Förutom att jag mer än något annat helst skulle vilja komma igång med den här väven, så känns det som att den här dagen slutade lyckligt i alla fall.

Utställningsprojekt på gång!

Förra veckan gick till stor del åt till formgivning till det projekt som idag kommit igång på allvar, mattprojektet. Men jag har som bekant svårt att komma igång med formgivningen, och förra veckan var inget undantag. Jag har kommit fram till att det nog är en kombination mellan ett behov av att vara ensam, och att jag helt enkelt formger långsamt. Kan det kallas "slow design"? I alla fall blev jag klar idag med min mattskiss, vilket var mer än nödvändigt eftersom mattprojektet drog i gång på riktigt idag. Tanken med årets mattprojekt är att vi ska vara med i en jubileumsutställning på Nordiska museet tillsammans med Konstfack och Sätergläntan. Det som ska firas är att Hemslöjden fyller 100 år, och på Nordiska museet ska det firas med en vävutställning. Jätteroligt förstås!

Min mattskiss.

Själv blev jag inpirerad av två band, det ena från Floda i Dalarna och det andra från Jukkasjärvi i Norrbotten. Det som fascinerade mig var att det var två väldigt lika band i lika teknik och material, men det ena var från det landskap man oftast nämner först när man pratar om slöjd, och det andra från en plats som numera är mest känt för sitt ishotell. Men båda banden var lika vackra, och jag ville visa likheterna med att ta gemensamma mönsterformer och ställa bredvid varandra. Senare suddade jag ut linjen mellan Jukkasjärvi och Floda, eftersom det passade så bra ihop att binda ihop dem. Botten på banden var vita, men eftersom jag ska göra en matta kom jag fram till en mörkblå nyans i stället.

Lövstommen från Hemslöjden.

Hemslöjden ska firas på Liljevalchs konsthall också, med en utställning bestående av sammanlagt 2000 löv. Ett av dessa löv har jag lyckats få, vilket med andra ord är dubbelt roligt för en textilstudent som mig! Jag ser fram emot att få börja arbeta med båda dessa projekt, men till lövet har jag ännu bara ett embryo, ingen färdig idé. Med andra ord så är det lite för tidigt att prata om.

Och jag som trodde att jag avskydde lapptäcken...

Romber till lapptäcke.

Hela kvällen har jag pysslat med att klippa tyger till romber och sytt dessa lappar runt mallar i papp. Hade någon sagt till mig för ett år sen att jag skulle göra detta och tycka om det hade jag troligtvis skrattat, jag sydde ett för mig väldigt stort lapptäcken när jag gick i ettan på gymnasiet, och efter det bestämde jag mig för att det där med lapptäcken inte var min grej. Dels var allting som jag fick se i lapptäcksväg så kitschigt, tygerna var kitschiga och alla mönstren var kitschiga, och i värsta fall var lapptäcken som presenterades för mig även dekorerade med kitschiga applikationer eller broderier i form av kantiga, avlånga hjärtan. Och mitt egna lapptäcke var inte så mycket bättre det, trots att det nu kanske inte är lika kitschigt som mycket annat.
Men så i somras flyttade Börjes morföräldrar, och den stora utrensningen som följde resulterade i att jag blev ägare till Börjes mormors hexagonmallar till lapptäcken. Faktum är det gjorde mig intresserad, och jag började fundera på allvar om det där med lapptäcken inte var ganska roligt i alla fall. Och sen när jag återvände till HV hittade jag i skolans bibliotek en bok om gamla svenska lapptäcken, betydligt mer rustika och vackra än det jag fått se tidigare. Ett lapptäcke kombinerat med romber och hexagoner, fick mig att fatta beslutet att ge det där med lapptäckssömnad en ny chans, och än så länge ber jag intensivt till lapptäcksgudinnorna, så att mitt lapptäcke inte ska bli en enda stor orgie av kitsch den också. Jag inser att bilden här ovan inte ger så mycket hopp åt den saken just nu, jag tror att det som behövs är struktur, ordning och enhet. Inte mina tre starkaste sidor.

När alla proverna var färdiga, nålade jag ner alla kanter.

På skolan har vi precis avslutat applikationsprojektet, där vi provat olika tekniker för att sy ridåer. Ett projekt som inte alls motsvarade mina rätt så pessimistiska förväntningar, tvärtom har jag haft en riktigt bra vecka och lärt mig jättemycket!

Kanterna syddes ner med flätsöm.

En av monteringarna som jag provade var sydda kanaler. Här utan redningarna.

Den andra var underredning, eller Liciumredning som den också kallas.

Det enda som skvallrar om stygnen är vecken, får man bort dem är sömmen osynlig.

Färdiga applikationsprover. Ovan från vänster är sammet och ull. Nedan från vänster är lin/bomull och blanka tyger.

Veckan som följer kommer nästan helt och hållet handla om formgivning, eftersom vi på allvar drar i gång med mattprojektet. Vilken teknik jag kommer att välja är än så länge oklart, eftersom jag vill att min formgivning ska välja teknik.

Mitt mål var att bli färdig med en...

I början av dagen, strax innan jag börjat med prov nummer två, med blanka tyger.

Igår blev jag som jag nämnt färdig med ett av sammanlagt fyra prover, och målet för dagen var att bli färdig med minst ett till. Givetvis blev det ju inte så, för innan lunch drabbades jag av sömnadsdjävulen, och sen kunde jag inte sluta förren jag var helt färdig med alla tre resterande prover. Därför blev det nästan inga steg-för-stegbilder, jag fick fullt upp med att sy istället. Däremot fick jag ihop alla fyra proverna och i morgon är jag redan klar för att påbörja monteringen.

Plötsligt satt jag med prov nummer tre, sammet, istället.

Alla prover uppspända, här är det blanka tyger,...

... ylle,...

...bomull/lin, det enda av proverna som jag sydde på maskin,...

... sist en av mina favoriter, sammet.

Ridå

Äntligen är det dags för årets första konstsömnadsprojekt, denna gång en applikationsövning med tema ridåer. Detta kommer att resultera i att jag blir innehavare av ännu fler provlappar, fyra olika prover på ridåer ska jag ha hunnit avverka innan veckan är slut, och förutom att leta tyger, klippa ut alla delar till alla prover och tråckla sömsmåner, så har jag idag hunnit med ett prov. Det som jag sydde var ett prov på en ridå i ylle med oblekt linne på baksidan, och tokig som jag är ville jag uppleva alla detaljer, så jag har provat både polyestertråd och bomullstråd, och jag har till och med sytt med en kortare tråd för att få lära mig att fästa tråden på ett snyggt och proffsigt sätt. Vad gäller material i tråden skulle jag välja bomull i det här fallet, den var betydligt lättare att dra åt lagom hårt, polyestern ville som glida tillbaka. En intressant iakttagelse som jag ska fortsätta experimentera med på nästa prov.

Med kalkerpapper har jag märkt ut var de olika delarna ska sys fast.

På de olika delarna har jag markerat sömsmåner med en tråckeltråd.

Med hjälp av dessa tråckelsömmar kan jag sedan vika sömsmåner (blå del) och sedan placera den över intill den bredvid liggande delen (grön del).

Dags för sömnad. Stygnet sys enbart som en prick på ovansidan.

Färdigsytt, den övre sömmen är sydd med polyestertråd, och den nedre med bomull.

Avigsidan. Här syns sömmarna som långa stygn.

Monteringar och avslut

Liksidig orientalisk trevägsfläta under uppbyggnad.

Med tumme, pekfinger och långfinger ömmande på vardera hand, så blev jag äntligen färdig med monteringarna av mina mattprover idag. Mycket ömmar det på grund av en specifik avslutning, nämligen liksidig orientalisk trevägsfläta, som jag blev sittandes med hela dagen igår.

Och här hur man fäster varptrådarna, med ryanål och plattång.

 Själva flätningen gick som en dans, tekniken liknande en bandflätningsteknik jag lärde mig på Bäckedal för några år sedan. Men sen skulle alla varptrådar fästas ner i flätan också, vilket jag satt och höll på med i lite drygt fyra, fem timmar, med hjälp av en ryanål och en plattång. Det var kärvt att få igenom, troligtvis eftersom jag flätat så noga. Det dumma med denna avslutning var att jag tyckte att den var en av de snyggaste.

Varptrådarna sys ner med efterstygn i dubbla rader, här på avigsidan av ryaprovet.

Sedan har jag ägnat mig åt att försöka bli klar med den oliksidiga orientaliska flätan, där man flätar från avigsidan, avlutar med en fyrfläta, syr ner alla vartrådar med dubbla rader efterstygn, och sedan syr ett band över dessa sömmar. Inte lika jobbigt som det låter, om man inte redan har ont i fingrarna vill säga.

Nedsydda varptrådar på avigsidan av flossaprovet.

Här sys ett kraftigt bomullsband fast över varptrådarna.

En annan avslutning jag har göra den här veckan var fållad kant. Tidigare har jag gjort den på trasmattor, då det är betydligt mer hållbart än fransar, men här var det ändå lite annorlunda. Personligen gillar jag fållen på trasmattan, men på dessa mattprover tyckte jag att det blev lite för klumpigt.

'

Först kapar man fransen...

...såhär mycket.

Sen kan man sy med en lite grövre tråd och en längre nål.

Övriga avslutningar och färdiga vävprover följer här, både med rät- och avigsida. Personligen är jag ganska glad över att projektet snart är över, eftersom jag är grymt sugen på att väva något i större format nu. Flossa och Moorman är mina favoriter inför mattprojektet som börjar snart. Veckan som följer har jag dock bara konstsömnad, så det får alltså vänta ett tag.

Flossa med oliksidig orientalisk fläta.

Rya med oliksidig orientalisk fläta.

Inslagsförsärk väv med liksidig orientalisk trevägsfläta.

Rölakan med liksidig orientalisk tvåvägsfläta.

Corduroy med fåll.

Moorman med fåll.

Dagens göromål

Förutom att jag började dagen med att städa ur vävstolen, så har jag endast ägnat mig åt monteringar idag, och idag har jag fokuserat mig på liksidig och oliksidig orientalisk fläta. Vi ska även lära oss att sy fåll på två mattprover.

Resultatet av dagens arbete följer här:

Påbörjad oliksidig orientalisk fläta.

Oliksidig orientalisk fläta.

Nästan färdig.

Påbörjad liksidig orientalisk fläta.

Fyrflätor som avslutning.

Varje fyrfläta avslutas i sin tur med en tagling.