Idag har det på sätt och vis varit en stor dag för mig och mitt Liljevalchslöv, för första gången sedan jag började med det kan jag nämligen säga att: "Ja, det blir färdigt i tid." Idag tog jag ner det från våtspänningen och klippte ut mina lövbitar. Sedan skred jag till verket och började sätta fast broderiet med en häftpistol. Då inträffade en ovanligt klantig olycka. Jag vaknade med halsont i morse och har känt mig hängig hela dagen, och vid detta tillfälle då jag höll i häftpistolen var mitt fokus på semester och jag råkade ha mitt vänstra pekfinger i vägen då jag förstås sköt iväg en häftklammer. Tack och lov blev det enbart en ytlig skada, och jag plockade snabbt ut häftklammern, satte på ett plåster, fokuserade och fortsatte. Som många redan sagt förut, vad gör man inte för textilkonsten?
Broderiet på första sidan är på plats...
... liksom på andra sidan.
Teknikprov med guldfärgat läder och pärlor fastsydda med tambursömsnål.
Annars har dagen mest bestått av pärlor och paljetter, samt lite guldfärgat skinn. Jag är fortfarande kär i alla dessa tekniker, jag hoppas verkligen att jag får arbeta mer med metallbroderi. Idag har jag dessutom provat att brodera fast pärlor med en tambursömsnål, spännande och trixigt.
Pärlor och paljetter i en salig blandning. Inte mitt favoritprov direkt.
Din löv är fantastiskt! Men var rädd om fingrarna!
SvaraRaderaUnderbart löv, hoppas det får en bra plats.
SvaraRaderaGuldbrodös är väl ett yrke? Kul i så fall att kunna presentera sig som det!Åsa
Vilket vackert löv du gjort. Ser så roligt ut med dina broderier. Lyckos dej som får hålla på med det.
SvaraRaderaKram Birgitta
Huaaaa....det där med häftklammern är min skräck! Det måste ha gjort fruktansvärt ont!
SvaraRaderaDitt löv är det absolut snyggaste jag sett hittills - magnifikt!
Vilken tur att du fick förgylla dagen med guld och jag är litet avis på allt skojs du får prova på! Nästa helg är jag på HV - du?
Psst..jag hinner också få klart mitt löv hurraaaaaaa!
Tack alla ni som peppar mig med era fina kommentarer! Det betyder mycket mer än ni kan ana!
SvaraRadera