Det hade kunnat bli väldigt pinsamt

Mitt misstag innan det hann bli pinsamt.

Ibland är man vaken och ibland är man det inte. När jag tråcklade var lövbitarna skulle klippas ut, var jag inte vaken. Men häromdagen när jag började fundera på vad jag skulle brodera på andra sidan om lövet, var jag det. Då upptäckte jag att jag lyckats tråckla dit två likadana sidor. Igår rättade jag till felet och tackade broderigudinnan för att hon skänkt mig lite uppmärksamhet innan det var försent.

Efter att jag rättat till felet.

Jag trodde som jag tidigare skrivit att jag skulle få ta itu med en mindre ångestfylld del av detta broderi, men på den punkten hade jag fel. Jag har haft en nästan lika ångestfylld upplevelse igen, och problemet är att jag denna gång varit rädd för att förstöra allting. Jag tror att min detaljfixering ställer till det, jag blir nöjd med detaljer, och därför är jag rädd för att förstöra helheten. Trots all denna ångest och fruktan har jag lyckats slutföra en flicka med silverfrön och hjärtranka, och nu återstår det tre tulpanstjälkar, sex stjärnor och en massa henner innan jag måste fatta ett avgörande beslut för andra sidan på mitt löv.

Flicka med silverfrön och hjärtranka.