Igår fortsatte jag med smockandet efter en väldigt produktiv dag vid symaskinen. Faktum är att även om jag tyckte att det var jätteroligt med maskinbroderi, så är jag nog mer förtjust i handsömnad. Och igår provade jag dels alla smocksömmar som jag tidigare provat, men i mindre rutor, och jag lärde mig två typer av nordamerikansk smock. Skillnaden mellan den smock jag visat bilder på tidigare och den nordamerikanska, är att den nordamerikanska smocken är stum.
Dels har jag gjort en smock som ger ett flätat intryck, och eftersom jag föll offer för min egen nyfikenhet, så har jag provat så mycket jag bara hunnit och orkat. Här blev det två färgkombinationer.
När jag först såg det här tyckte jag att det skulle bli en utmärkt kjollinning.
Tre varianter smocksöm.
Hemma har jag fortsatt experimentera med den andra varianten av nordamerikansk smock, en sort som är mer rutig, och resultatet av min nyfikenhet är tre olika färgkombinationer. På köpet har jag dessutom fått en till effekt, hur det ser ut om man byter rutan som ska synas.
Nu har jag dock börjat känna att jag experimenterat färdigt med smocken för en stund, varpå jag tog fram mitt lapptäcksprojekt. Jag har nyligen massproducerat mallar, och jag tänkte att jag skulle roa mig med att sy några fler romber. Men istället fick jag lust att sy ihop några av dem, som en slags arbetsmotivation och för att jag ville se hur det blir. Just den här stjärnan blev ju helt okej, men jag kan inte riktigt känna mig nöjd, jag vet ju inte hur hela täcket kommer att se ut.
nu är jag litet avis...skulle bra gärna vilja testa allt du gör! Jag har köpt en bok som jag dräglar litet över...kanske något för dig?
SvaraRaderahttp://pysselfarmor.bloggplatsen.se/2011/02/21/4672229-the-art-of-manipulating-fabric/
Hoppas snön ligger kvar och det blir några grader kallt fram till jul! Ha det gott!
Jag vill också kunna göra sån där flätad smock.
SvaraRaderaMinns "siden"-kuddar med sådant hemma hos tanter. Man kunde pilla på dem när de vuxna var tråkiga och satt och drack kaffe. Kommer ihåg precis hur det kändes när fingrarna försvann in i vecken.